Allmännytta före egennytta enligt Borg

I ett skarpt uttalande angriper finansminister Borg bankerna för att prioritera de interna bonussystemen i stället för att sänka boräntan:

–Jag tycker att allmänheten bör kontakta sina banker och fråga dem hur de ser på detta. Är miljonbonusar det viktigaste eller är det viktigare att man får ned boräntan. Enskilda personers miljoninkomster kan inte hindra finansiell stabilitet. Det är viktigt att vi alla håller koll på boräntorna och ser till att det här kommer på plats, för det är för allmänhetens nytta.

Finansministern lyfter ett varningens finger riktat mot bankledningarna.

–Det är dags nu att göra upp räkningen med den excess av ansvarslöshet som vi har sett. Jag tänker särskilt på Carnegie. Där måste vi se till att det är ägarna och inte skattebetalarna som får ta ansvaret. Vi kommer att vara tydliga med en signal där. De banker som inte kan hantera det här och de ägare som inte tar sitt ansvar, de hamnar hos Stefan Ingves och Bo Lundgren. Det är det ställe där bankdirektörer inte vill vara. Där sitter man i ett skruvstäd och det är det sätt vi har för avsikt att hantera de banker som hamnar i kris. Och då är det viktigt att påpeka att klockan nu tickar, det är dags att aktieägarna tar det ansvar de ska i det här företaget och skapar den stabilitet som är nödvändig. Det kommer vi noga att följa.

Som sverigedemokrat är det skönt att höra en finansminister som tar ställning för allmännyttan och mot den egennyttiga girighetskultur som utvecklats av svenska banker och kreditinstitut. Om Anders Borg och moderaterna även i fortsättningen tar folkets parti underlättar det givetvis för Sverigedemokraterna att samverka med en borgerlig regering efter valet 2010.

Staten tar befälet över kapitalet

De som minns Sveriges förra borgerliga regering minns också bank-, finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet. Den dåvarande krisen grundlades redan i slutet av 1980-talet då bland annat kreditmarknadsregleringarna avskaffades. Banker som lånat ut pengar till finansbolag som i sin tur lånat ut till fastighetsbolag drabbades av en rekyl när fastighetsbolag ställde in sina betalningar. Både finansbolag och banker drogs med i fallet och en så kallad bankakut skapades för att hantera krisen. Sverigedemokraterna, som då var ett relativt nybildat parti, drog slutsatsen att bankväsendet borde nationaliseras. Ett resultat av krisen blev också att Nordbanken - numera Nordea - köptes ut av staten.
Just nu genomlider Sverige ännu en finanskris, denna gång som en följd av en global dominoeffekt. Vi ser hur många amerikanska och europeiska banker förstatligas för att katastrofen på finansmarknaden inte ska förvärras. Hemma i Sverige föreslår regeringen en plan för att säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet. Delar av detta förslag är givetvis välkomna, som tex stopp för vidlyftiga bonusar och fallskärmar. Staten ges också rätt att i vissa situationer gå in som ägare i systemviktiga institut genom tvångsinlösen av aktier.
Ur ett sverigedemokratiskt perspektiv är det riktigt och viktigt att staten nu tar befälet och agerar handlingskraftigt. Att nationalisera bankväsendet behöver inte vara nödvändigt, men finansmarknaden måste i framtiden styras och regleras på ett mycket tydligare sätt, annars är risken stor att vi har en bank- och finanskris över oss igen om en sisådär femton år.

Nationell samling för Göteborg

Två kvällar på rad har det debatterats krispolitik i tv. Regeringen och oppositionen möttes igår, och idag fortsatte ordkriget mellan Reinfeldt och Sahlin. En stor del av debatten har handlat om varslen på Volvo och vilken framtid som väntar de arbetare och tjänstemän som blir arbetslösa. En göteborgare med nationalistisk grundsyn ställer sig givetvis flera frågor.

1) Vad har det inneburit för Volvo att ha en utländsk ägare?

2) Skulle utvecklingen av Volvo sett annorlunda ut om företaget förblivit svenskt?

3) Vilka slutsatser kan vi dra av detta?

Vidare så undrar man om "våra" politiker drar några invandringspolitiska konsekvenser av varslen. Fortsätter de förespråka en "generös" invandring till Göteborg (och hela Sverige) när tusentals göteborgare (och andra svenskar) riskerar att förlora sitt arbete? Om ja, har de funderat på vad de nyanlända ska arbeta med?
Göteborg, och hela Sverige, behöver i dagsläget nationell samling i stället för partipolitiskt käbbel. När läget är så allvarligt som det är nu är det hög tid att bortse från höger och vänster och inse att det är dags att se till Sverige och svenskarnas bästa.

Pagrotsky med flera mot partilinjen

Flera s-märkta riksdagsmän har meddelat att de inte kommer att rösta för Lissabonfördraget när frågan kommer upp i kammaren. Därmed gör de något så ovanligt som att gå emot partilinjen. En av dem är Leif Pagrotsky från Göteborg. Hans i allra högsta grad rimliga motivering är att han först vill veta hur den svenska arbetsrätten påverkas. Därför vill han vänta till dess att den så kallade Lavaldomen har fallit, och det gör den ett par veckor efter riksdagens omröstning. Sverigedemokraternas linje, dvs försvaret av den svenska arbetsrätten, ser nu alltså ut att få stöd av enskilda socialdemokratiska riksdagsledamöter.