Botaniska trädgården

Idén om en botanisk trädgård kom till då Göteborgs skolförening önskade få tillgång till ett botaniskt undervisningsfält. Arbetena med trädgården påbörjades 1916 och liksom Liseberg och Götaplatsen sammanföll invigningen med Jubileumsutställningen 1923. Trädgården är idag en av världens största botaniska trädgårdar och rymmer bland annat Sveriges största orkidésamling. 1998 överfördes trädgården från Göteborgs kommun till Västra Götalandsregionen.

Liseberg

Liseberg var från början namnet på ett av Göteborgs landerier, alltså en finare lantbruksfastighet inom stadens gränser. Göteborgs landerier tillhörde staden och brukades sommartid av dess borgare. På 1800-talet var systrarna Mary, Emily, Charlotte och Ann Nonnen bosatta på landeriet. Systrarna var kända i Göteborgs kulturliv och startade Göteborgs första rit- och målarskola. Emily Nonnen, som levde på Liseberg till sin död 1905, översatte Lewis Carrolls ”Alice i underlandet” till svenska. 1908 köpte Göteborgs stad landeriet, men det var först i samband med Jubileumsutställningen 1923 som nöjesparken öppnades. Liseberg är idag ett av många kommunala bolag i Göteborg.

Götaplatsen

Runt Götaplatsen hittar vi flera av Göteborgs viktigaste kulturinstitutioner. Götaplatsen färdigställdes till Jubileumsutställningen 1923 då Konsthallen och Konstmuseet stod klara, båda i klassicistisk stil. 1931 invigdes Carl Milles staty Poseidon, och några år senare öppnade Stadsteatern och Konserthuset sina portar.

Trädgårdsföreningen

Trädgårdsföreningen bildades 1842 på initiativ av Henric Elof von Normann, en blomsterälskande kapten vid artilleriet. Två arkitekter och en trädgårdsmästare fick i uppdrag att anlägga trädgården och Göteborgs stad bidrog både med reda pengar och med flera tusen lass jord. Artilleriet i sin tur lovade två års hästgödsel mot en ringa ersättning. Trädgårdsföreningens vackra järn- och glasskapelse uppfördes 1878 med Kristallpalatset i London som förebild. Trots den förhållandevis höga entréavgiften blev Palmhuset ett mycket populärt utflyktsmål för göteborgarna. 1975 övertogs parken av Göteborgs kommun.

Brunnsparken

Brunnsparken fick sitt namn då en av stadens apotekare uppförde ett brunnshus av sten i den lilla park som var belägen på holmen i Stora Hamnkanalen. Esaias Tegnér drack brunn här 1837 och nitton år senare började man i stället använda brunnshuset som varmbadhus. 1913 anlades en underjordisk pumpstation vid Brunnsparken, men för dagens göteborgare är platsen mest känd som en hektisk knutpunkt för stadens spårvagnslinjer.

Natur och kultur i Göteborg

Bloggen presenterade tidigare i år en serie artiklar på temat natur- och kulturkonservatism. Det är ideologiskt logiskt att Sverigedemokraterna är det parti som starkast slår vakt om nationens natur- och kulturvärden. I SD Göteborgs kommunala budgetförslag kan man läsa följande:

”Svenskarna är ett naturälskande folk, och vi sverigedemokrater vill bejaka denna egenskap hos oss. Vördnaden för och längtan till naturen finns givetvis även hos de svenskar som är bosatta i större städer. Vi svenskar har inte bara ärvt vårt land av våra förfäder, vi har också lånat det av våra barn. Forntid och framtid hänger ihop, så även i miljöpolitiken.” (Kapitel 10: Den naturnära staden)

”Musik, dans, teater och andra konstformer ska få offentligt stöd så länge som de ger uttryck för sund nordisk kultur och högre västerländsk civilisation. Här spelar Operan, Stadsteatern och Konserthuset en viktig roll. Dekadenta och destruktiva kulturyttringar kan inte räkna med något som helst stöd från Göteborgs kommun.” (Kapitel 8: Kultur för folket)

Under juni månad kommer bloggen att presentera några av Göteborgs mest kända natur- och kulturmiljöer, vissa välbevarade andra inte.